Stora killen

Igår passerade William Felicias födelsevikt nämligen 3650g. William klarade vanlig CPAP i ett dygn sen orkade han inte mer. Läkarna kan inte riktgit sätta fingret på vad det beror på men troligen en begynnande infektion. Transporten till Falun var så gott som bokad, men inte nu längre. Tror vi blir kvar här Maj ut.Vi har haft några riktigt varma och sköna dagar här nere, har tagit med mig lunchen ut och njutit lite.

Men dagarna är inte bara fyllda av glädje tyvärr.
Idag har många jobbiga minnen kommit tillbaka då jag mött flera ledsna och rädda föräldrar i korridoren. Ibland räcker en blick för att vi ska förstå varandra, man känner så otroligt mycket. Vissa behöver en kram, andra står i något hörn och bryter ihop en stund och sen beger man sig in igen och bara håller om och älskar sitt lilla barn. Man är så JÄKLA maktlös. Men en sak är säker vi är en enda stor familj av kärlek här nere i bunkern.
Bara grymheten att förlora en tvilling och så kommer det in ett nytt tvillingpar på samma sal, kan inte med ord beskriva den mammans blick och känslor. Kan bara säga att jag satt och grät på min hörna. Men så går dagarna vidare, man bara måste orka för sitt älskade barns skull. Dom är ju trots allt våra små mirakel.
Kram på er alla otroliga kämpande föräldrar, ni är riktiga hjältar.

Nu hoppas jag att det bara blir bättre och bättre här nere.

Nu följer lite bilder.

Testat vagn idag, dock utan promenad :-)

Mitt humör

Tröttis

Bästaste P, en klar favorit hos W. Snudd på bättre än mamma.